Riksdagens öppnande

Under riksmötets öppnande har vi möjlighet att ta med oss en anhörig och i år skulle bror Ede fått följa med. Tyvärr drabbades han av en dunderförkylning och kunde inte följa med, men jag kunde hänga lite med mina trevliga kollegor istället.

Först upprop i kammaren och därefter en gudstjänst i Storkyrkan. En gudstjänst som i år hade temat jämställdhet. Jag tycker i och för sig att det var konstigt av kyrkan att politisera gudstjänsten men det var en trevlig och högtidlig gudstjänst i sin helhet.
Därefter går promenaden från kyrkan via slottet till riksdagen, enda gången på året som vi formellt går in via riksplan. Högtidligt så det förslår.
Väl inne i kammaren väntar ledamöterna på kungafamiljen som tillsammans med talmannen kommer in i riksdagen sist av alla. Som traditionen säger är det konungen som formellt öppnar riksmötet. Han talade om representantskap och vikten av demokrati i år, kändes helt rätt i en tid då många tar lagen i egna händer.
Sedan kommer det som vi alla väntat på, statsministerns regeringsförklaring. I år höll han ett litet enkelt tal på 37 minuter som innehöll allt åt alla men utan förslag på hur fler ska komma i arbete och vem som ska betala. Vikten låg på miljö och utbildning, kan det möjligtvis vara för att blidka miljöpartiet?

Kvällen avslutades i Stockholms konserthus tillsammans med kungliga filharmonikerna, en väldigt trevlig klassisk konsert som var allt för kort tyvärr (den var alltså inte kort utan upplevdes som allt för kort). Att få sitta framför så många duktiga klassiska musiker är verkligen ett rent nöje, jag borde gå på konsert oftare. Konserten sändes förresten på tv i år och den går att se här.