Vi måste utöka vattenkraften

Regeringen söker blocköverskridande lösningar i energifrågan och har därför tillsatt Energikommissionen. Moderaterna vill värna och utveckla vattenkraften för att trygga och utöka dagens produktion, skriver Lars Hjälmered (M) och Cecilie Tenfjord-Toftby (M), ledamöter i kommissionen.

Sverige ska fungera. Det kräver att hushåll och företag ska kunna räkna med en trygg tillgång till el. Historiskt har Sverige haft en säker energiförsörjning till rimliga priser och med låg miljöpåverkan. Sverige klarar i dag behoven av både energi och effekt. Däremot finns det stora utmaningar på sikt.

Det innebär att det ligger flera viktiga och avgörande vägval inom energipolitiken framför oss. Det handlar om allt från forskningsstöd och skatter till reglering av marknader och energislag.

Samtidigt som en mängd beslut om till exempel investeringar och nya kunderbjudanden fattas av marknadens aktörer, är elmarknaden en marknad som i avgörande delar påverkas av politiska beslut. Beslut som antingen kan hjälpa eller stjälpa möjligheterna inom energiområdet.

För att vi ska behålla en trygg energiförsörjning även i framtiden krävs ett politiskt ledarskap som regeringen inte har förmågan att ta.

Energikommissionen arbetar just nu med uppdraget att hitta framtida lösningar i energipolitiken. Tyvärr kan vi konstatera att arbetet i kommissionen har pågått i sex månader utan att regeringen presenterat ett enda konkret besked för att möta energimarknadens utmaningar.

I stället har regeringens energipolitik, tillsammans med utmaningen i låga elpriser, inneburit nedlagda kärnkraftsreaktorer och minskad investeringsvilja. Till det är regeringen passiva och fast i interna låsningar. Detta då Socialdemokraterna och Miljöpartiet bland annat är djupt oense i synen på vattenkraften.

Ett exempel på splittring och politisk oförmåga är att den sedan länge avslutade Vattenverksamhetsutredningen har lämnats orörd på Miljö- och energidepartementet eftersom Socialdemokraterna och Miljöpartiet inte förmår komma överens. Det är inte ansvarsfullt i ett läge när vi i stället måste fråga oss hur vi inte bara kan säkra dagens produktion från vattenkraft, utan också hur produktionen kan utökas.

Vattenkraften är närmast att betrakta som en kronjuvel i det svenska energisystemet. Den ger Sverige såväl baskraft som reglerkraft till en låg kostnad.

Vi har under ett antal år haft en debatt där röster har höjts för att minska produktionen av vattenkraft. Dessa ståndpunkter blir ohållbara om vi ställer dem mot de utmaningar Sverige på sikt möter kring stängd baskraft, bristande lönsamhet och osäkra förutsättningar för framtida investeringar.

Moderaterna vill värna och utveckla vattenkraften för att trygga och utöka dagens produktion.

Tre frågor är särskilt viktiga:

• Havs- och vattenmyndigheten, som är ansvarig myndighet för en hållbar förvaltning av hav, sjöar och vattendrag, bör ges uppdraget att klargöra hur Sverige kan leva upp till EU:s vattenkrav utan att produktionen av vattenkraft äventyras.
• Energimyndigheten bör ges uppdraget att tillsammans med branschen ta fram förslag på var och hur man kan utöka vattenkraftsproduktionen med ett särskilt fokus på utökad effekt.
• Energikommissionen bör i sitt arbete tydligt slå fast att värnad och utökad vattenkraftsproduktion är prioriterat i det vägval som nu behöver göras.

Energikommissionen är inne på sin sjätte månad. Kommissionen har träffats fyra gånger, vi har på denna tid hunnit med en resa till Tyskland, men vi ser fortfarande inga som helst konkreta förslag från regeringen påhur de långsiktiga utmaningarna inom energisystemet ska lösas. I slutändan handlar det om att regeringen inte har någon energipolitik att tala om. Otydliga budskap från en svag och splittrad regering får nu allvarliga konsekvenser för energitryggheten.

Ska vi ha en trygg elförsörjning i Sverige också i framtiden, vilket är avgörande för företag och jobb, krävs politisk handling och ledarskap. Från regeringens sida ser vi varken eller.

Det duger inte för ett företagar- och industriland som Sverige.

Moderaterna är därför tydliga med att jobben och industrins villkor måste prioriteras i energiöverenskommelsen.

Lars Hjälmered, närings- och energipolitisk talesperson (M), ledamot i Energikommissionen

Cecilie Tenfjord-Toftby, ledamot i näringsutskottet (M) och Energikommissionen