tisdag 11 november 2014

Regeringen tar en farlig väg


Alliansens ekonomisk-politiska talespersoner Anna Kinberg Batra, (M), Emil Källström (C), Erik Ullenhag (FP) och Jakob Forssmed (KD) presenterade i dag Alliansens gemensamma budgetmotion.

Regeringen har fått kritik för att den frångår överskottsmålet. Nu drar den även in anslag till forskning om finansmarknaden. Det behövs för att öka kunskapen om hur vi stärker den finansiella stabiliteten, skriver alliansens fyra ekonomiskpolitiska talespersoner.

I dag sammanträder det finansiella stabilitetsrådet. Rådet infördes av alliansregeringen i syfte att diskutera risker för finansiell stabilitet och behov av åtgärder för att stärka stabiliteten. Vid rådets senaste möte i maj enades man om att analysera konkreta alternativ för att stärka amorteringsbeteendet.

Vår bedömning är att det krävs fortsatta åtgärder för att minska den risk som den höga skuldsättningen utgör för Sveriges ekonomi och därmed säkra finansiell stabilitet. I och med att regeringen i praktiken har övergett överskottsmålet blir Sverige än mer känsligt för risker i det finansiella systemet och möjligheten att stå emot kriser sämre.

Ekonomiska kriser har ofta sin uppkomst i det finansiella systemet och har långtgående effekter på samhällsekonomin. Sverige klarade sig väl igenom den senaste krisen genom att hålla ordning och reda i offentliga finanser och hålla fokus på finansiell stabilitet. Länder som stod utan skyddsvallar i ekonomin eller inte hade ordning i sina finansiella system drabbades dock av kraftigt ökad arbetslöshet, fallande huspriser, lägre BNP och ökande statsskuld.

Sverige som en liten och öppen ekonomi med stor finansiell sektor behöver god beredskap för att motverka och dämpa kriser. Den svenska banksektorn är bland de största i Europa mätt som andel av ekonomin. Därmed riskerar konsekvenserna av en finansiell kris bli mer djupgående i Sverige än i andra länder. Alliansregeringen genomförde flera åtgärder för att stärka motståndskraften mot finanskriser i den svenska banksektorn, framför allt genom ökade kapitalkrav på banker.

Flera åtgärder vidtogs av alliansregeringen tillsammans med berörda myndigheter också för att dämpa hushållens skuldsättning. Ökningstakten på hushållens skuldsättning har också dämpats, men nivån är fortfarande hög, både i ett internationellt och i ett svenskt historiskt perspektiv. De svenska hushållens höga skuldsättning bör fortsatt vara i fokus.

Flera internationella bedömare, som Internationella valutafonden och EU-kommissionen, lyfter fram just hushållens skuldsättning som en allvarlig risk för den svenska ekonomin. Därför är det viktigt att fortsätta vidta åtgärder för att minska risken för att den höga skuldsättningen leder till allvarliga problem för den svenska ekonomin.

Under de senaste decennierna har amorteringskulturen förändrats i Sverige. I dag amorterar inte ens hälften av hushållen på sina bostadslån. Det medför att skuldsättningen fortsätter att öka, om inte ytterligare åtgärder vidtas. Vi förväntar oss att stabilitetsrådet kommer med konkreta förslag för att stärka amorteringskulturen. Detta behöver dock genomföras på ett sådant sätt att det inte riskerar att hushållens konsumtion, och därmed tillväxten, påverkas negativt.

En viktig förklaring till skuldsättningen är utbudsbristen på bostäder. I alliansens budgetförslag finns satsningar på infrastruktur kopplat till byggande av bostäder och minskat regelkrångel för byggande.

Dessa förslag skulle leda till kraftigt ökat bostadsbyggande och att obalansen på bostadsmarknaden hade minskat. Åtminstone ett av regeringspartierna har i stället för nödvändiga infrastruktursatsningar och reformer på bostadsmarknaden lagt förslag i motsatt riktning, med risk för mindre satsningar på vägar och ökat byggkrångel.

Om finansiella kriser ska kunna hanteras och helst undvikas, behövs också god förståelse för hur finansiella kriser uppstår och fortlöper. Därför gjorde alliansregeringen en satsning på finansmarknadsforskning. Vi anser att Sveriges stora banksektor, våra egna erfarenheter från 1990-talskrisen och den senaste finansiella krisen talar för att Sverige behöver en finansmarknadsforskning som är internationellt konkurrenskraftig och kan bidra till att öka kunskapen om hur vi stärker den finansiella stabiliteten. Den nya regeringen har nu slagit undan benen för denna forskning genom att ta bort anslaget. I alliansens budgetalternativ anslår vi medel för fortsatt forskning.

Med den nya regeringen har Finansdepartementet försvagats. Det är otydligt vad de två regeringspartierna vill tillsammans. Utan tydlighet mot banker och skuldsättning riskerar obalanserna i ekonomin att öka.

Utan reformer på bostadsmarknaden kommer det bakomliggande problemet kvarstå. Och samtidigt som man i praktiken överger överskottsmålet monterar man också ner forskningen kring hur vi ska identifiera och dämpa kriser. Det finns skäl för aktörerna i det finansiella stabilitetsrådet att inskärpa allvaret för regeringen. Men framför allt behöver Sverige en regering som tar finansiell stabilitet på stort allvar.

Anna Kinberg Batra (M)

Emil Källström (C)

Erik Ullenhag (FP)

Jakob Forssmed (KD)

allianspartiernas ekonomiskpolitiska talespersoner

Inga kommentarer: