Alliansens ekonomisk-politiska talespersoner
Anna Kinberg Batra, (M), Emil Källström (C), Erik Ullenhag (FP) och Jakob
Forssmed (KD) presenterade i dag Alliansens gemensamma budgetmotion.
Regeringen har fått kritik för att den frångår
överskottsmålet. Nu drar den även in anslag till forskning om finansmarknaden.
Det behövs för att öka kunskapen om hur vi stärker den finansiella
stabiliteten, skriver alliansens fyra ekonomiskpolitiska talespersoner.
I dag sammanträder det finansiella
stabilitetsrådet. Rådet infördes av alliansregeringen i syfte att diskutera
risker för finansiell stabilitet och behov av åtgärder för att stärka
stabiliteten. Vid rådets senaste möte i maj enades man om att analysera
konkreta alternativ för att stärka amorteringsbeteendet.
Vår bedömning är att det krävs fortsatta
åtgärder för att minska den risk som den höga skuldsättningen utgör för
Sveriges ekonomi och därmed säkra finansiell stabilitet. I och med att
regeringen i praktiken har övergett överskottsmålet blir Sverige än mer känsligt
för risker i det finansiella systemet och möjligheten att stå emot kriser
sämre.
Ekonomiska kriser har ofta sin uppkomst i det
finansiella systemet och har långtgående effekter på samhällsekonomin. Sverige
klarade sig väl igenom den senaste krisen genom att hålla ordning och reda i
offentliga finanser och hålla fokus på finansiell stabilitet. Länder som stod
utan skyddsvallar i ekonomin eller inte hade ordning i sina finansiella system
drabbades dock av kraftigt ökad arbetslöshet, fallande huspriser, lägre BNP och
ökande statsskuld.
Sverige som en liten och öppen ekonomi med stor
finansiell sektor behöver god beredskap för att motverka och dämpa kriser. Den
svenska banksektorn är bland de största i Europa mätt som andel av ekonomin.
Därmed riskerar konsekvenserna av en finansiell kris bli mer djupgående i
Sverige än i andra länder. Alliansregeringen genomförde flera åtgärder för att
stärka motståndskraften mot finanskriser i den svenska banksektorn, framför
allt genom ökade kapitalkrav på banker.
Flera åtgärder vidtogs av alliansregeringen
tillsammans med berörda myndigheter också för att dämpa hushållens
skuldsättning. Ökningstakten på hushållens skuldsättning har också dämpats, men
nivån är fortfarande hög, både i ett internationellt och i ett svenskt
historiskt perspektiv. De svenska hushållens höga skuldsättning bör fortsatt
vara i fokus.
Flera internationella bedömare, som
Internationella valutafonden och EU-kommissionen, lyfter fram just hushållens
skuldsättning som en allvarlig risk för den svenska ekonomin. Därför är det
viktigt att fortsätta vidta åtgärder för att minska risken för att den höga
skuldsättningen leder till allvarliga problem för den svenska ekonomin.
Under de senaste decennierna har
amorteringskulturen förändrats i Sverige. I dag amorterar inte ens hälften av
hushållen på sina bostadslån. Det medför att skuldsättningen fortsätter att
öka, om inte ytterligare åtgärder vidtas. Vi förväntar oss att stabilitetsrådet
kommer med konkreta förslag för att stärka amorteringskulturen. Detta behöver
dock genomföras på ett sådant sätt att det inte riskerar att hushållens
konsumtion, och därmed tillväxten, påverkas negativt.
En viktig förklaring till skuldsättningen är
utbudsbristen på bostäder. I alliansens budgetförslag finns satsningar på infrastruktur
kopplat till byggande av bostäder och minskat regelkrångel för byggande.
Dessa förslag skulle leda till kraftigt ökat
bostadsbyggande och att obalansen på bostadsmarknaden hade minskat. Åtminstone
ett av regeringspartierna har i stället för nödvändiga infrastruktursatsningar
och reformer på bostadsmarknaden lagt förslag i motsatt riktning, med risk för
mindre satsningar på vägar och ökat byggkrångel.
Om finansiella kriser ska kunna hanteras och
helst undvikas, behövs också god förståelse för hur finansiella kriser uppstår
och fortlöper. Därför gjorde alliansregeringen en satsning på
finansmarknadsforskning. Vi anser att Sveriges stora banksektor, våra egna
erfarenheter från 1990-talskrisen och den senaste finansiella krisen talar för
att Sverige behöver en finansmarknadsforskning som är internationellt
konkurrenskraftig och kan bidra till att öka kunskapen om hur vi stärker den
finansiella stabiliteten. Den nya regeringen har nu slagit undan benen för
denna forskning genom att ta bort anslaget. I alliansens budgetalternativ
anslår vi medel för fortsatt forskning.
Med den nya regeringen har Finansdepartementet
försvagats. Det är otydligt vad de två regeringspartierna vill tillsammans.
Utan tydlighet mot banker och skuldsättning riskerar obalanserna i ekonomin att
öka.
Utan reformer på bostadsmarknaden kommer det
bakomliggande problemet kvarstå. Och samtidigt som man i praktiken överger
överskottsmålet monterar man också ner forskningen kring hur vi ska identifiera
och dämpa kriser. Det finns skäl för aktörerna i det finansiella
stabilitetsrådet att inskärpa allvaret för regeringen. Men framför allt behöver
Sverige en regering som tar finansiell stabilitet på stort allvar.
Anna Kinberg Batra (M)
Emil Källström (C)
Erik Ullenhag (FP)
Jakob Forssmed (KD)
allianspartiernas ekonomiskpolitiska
talespersoner
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar