Saknad kollega

Rusade tillbaka till mitt kontor efter dagens utskott. Hade just tänt några ljus och med skön musik i bakgrunden för att fördjupa mig i dagens stora samtalsämne, budgeten.
Då ringer telefonen och i andra änden hördes ett, Hallå Åsa sitter du i fiket som vanligt. Bara den kommentaren gör mig glad för jag vet att i andra änden finns Rune Wikström.

Det visade sig att Rune var i riksdagen och ville ses över en fika. Till mitt försvar vill jag bara säga att jag inte är i fiket jämt men en del eftersom jag gillar att sitta där och jobba. Rune är numera en föredetta kollega och riksdagsledamot och då har man ett passerkort till riksdagen för all evighet framåt.

Det är så vansinnigt roligt att träffa Rune igen. Självklart blåste jag ut mina ljus och gick för att möta Rune i fiket. Det är alltid kul med nya kollegor och hitta på nya saker men det finns vissa som lämnar ett stort tomrum efter sig och en sådan är Rune, han har alltid haft tid för mina frågor och en klapp på ryggen när livet känns hårt. Jag fick dessutom tanka honom på en massa information inför kommande skrivningar vi ska göra i kommitten nu så hans besök passade riktigt bra. Visst jag ligger en massa timmar efter med saker jag borde ha gjort men det är ju sådant vi har kvällar, nätter och helger till.

Rune och hans familj driver en trevlig restaurang ute på Möja i Stockholms skärgård, Wikströms fisk. Alla som varit där säger att det är väl värt ett besök nu under jukbordstider. Rune fiskar dessutom all fisken till restaurangen själv!