onsdag 26 september 2012

Eftermiddagens skoval

Efter en dag av möten i höga klackar känns både fötterna och huvudet som en deg. Skönt är då att trä på sig raggsockorna och stoppa fötterna i ett par gummistövlar!




Måste erkänna att jag aldrig haft gummistövlarna med till riksdagen och visst har en och annan vänt på huvudet i korridorerna.
Anledningen till detta då, jo. Riksdagens jakt och fiskeklubb ska ut på exkursion i skogen och förhoppningsvis lyckas dra upp en och annan kräfta!




Sverige behöver företag som utvecklas genom egna affärsplaner

När socialdemokraternas partiledning presenterat sin så kallade affärsplan för Sverige, lämnar Stefan Löfven, Carin Jämtin, Mikael Damberg och Magdalena Andersson flera helt avgörande frågor obesvarade. Att ta ansvar för Sverige förutsätter en samlad politik som bygger på att man är beredd att göra reformer och prioriteringar på riktigt. Det ställer höga krav på genomarbetade förslag som också är finansierade. Detta lämnar Socialdemokraterna inga svar på. Själva tanken om en nationell ”affärsplan” tyder på att Socialdemokraterna helt har missförstått politikens roll i förhållande till näringslivet och arbetsmarknaden, skriver Alliansens partisekreterare, Kent Persson, Nina Larsson, Michael Arthursson och Acko Ankarberg Johansson på DN Debatt.

Ännu saknas besked på en rad centrala politikområden. Står S fast vid kravet om en fördubbling av arbetsgivaravgifterna för unga? Ska det populära RUT-avdraget begränsas? Ska restaurangmomsen kraftigt höjas? Ska privata välfärdsföretags möjligheter att erbjuda vård, omsorg och utbildning till människor begränsas? Var står S i frågan om sänkta bolagsskatter som ska stärka Sveriges konkurrenskraft?

Frågorna inför Socialdemokraternas skuggbudget är lika många som omfattande. Det återstår att se om löftena om nystart och att nu börja ta jobben på allvar fylls med verkligt innehåll eller om vi kommer att få se en återgång till bidragslinjen med kraftiga skattehöjningar och utbyggda ersättningssystem.

Kontrasten mot alliansregeringen är stor. En ansvarsfull ekonomisk politik har gjort att det nu finns ett reformutrymme som möjliggör flera viktiga jobb- och tillväxtsatsningar. I budgetpropositionen för 2013 föreslår regeringen bland annat en omfattande infrastruktursatsning med en kraftfull förstärkning av drift och underhåll för järnvägen. Samtidigt sker viktiga regionala framtidssatsningar på infrastruktur i hela Sverige. Exempel är utbyggnaden av Ostlänken, tunnelbana till Nacka, upprustning av Malmbanan och en bredbandsmiljard. Anslagen till forskning och innovation höjs med 4 miljarder kronor till 2016. Totalt satsas närmare 14 miljarder på energiforskning de närmaste 10 åren. Bolagsskatten sänks från 26,3 procent till 22 procent och ett nytt investeraravdrag införs. Så stärker vi Sveriges konkurrenskraft och gör vårt land mer attraktivt att investera i.

Regeringen föreslår dessutom en rad åtgärder för att stärka ungas möjligheter på arbetsmarknaden. Totalt satsas 8,1 miljarder kronor 2013-2016 för att underlätta övergången från skola till arbetsliv och att stärka ungas kontakter med arbetsgivare. Det handlar bland annat om satsningar på lärlingsprogram, gymnasiala yrkesutbildningar och ytterligare arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Vi sänker ännu en gång skatten för pensionärerna. Vi har därmed totalt sänkt skatten med 14 miljarder kronor för pensionärer. Vi genomför även åtgärder för att stärka rättsväsendet och skapa en tryggare vardag
Socialdemokraternas politik är utformad utifrån att Sverige ses som ett jättelikt storbolag som ska styras av en politiskt utformad nationell ”affärsplan”. Vi i Alliansen är övertygade om att detta inte är vad Sverige behöver. Sverige behöver växande livskraftiga företag som kan utvecklas genom tiotusentals egna affärsplaner. Då kan näringslivet bidra till jobb, tillväxt och välfärd. Det är detta som Alliansens budget ger möjlighet till.

Avgörande politiska reformer kan bli verklighet genom att vi samarbetspartier är överens om hur vi tillsammans vill nå de gemensamma målen. Detta är en av flera viktiga erfarenheter vi i Alliansen har med oss från arbetet inför valen 2006 och 2010 och från att ha styrt Sverige tillsammans i sex år. Vi kan genomföra vår politik tack vare att vi har varit väl förberedda. Därför kan vi nu möta samhällsproblemen med effektiva lösningar.

Ett parti kan inte längre ensamt göra anspråk på regeringsmakten. För att vara ett trovärdigt regeringsalternativ måste man därför kunna ge svar på vem man vill genomföra vad med och hur det i detalj ska finansieras. Inför valet 2014 kommer regeringsfrågan att bli central i mötet med väljarna. Här har Socialdemokraterna fortfarande viktiga besked att ge. Frågorna om vad socialdemokraternas alternativ innebär konkret, hur det ska genomföras och hur finansieringen ska ske är ännu obesvarad.

Alliansen har gett väljarna raka besked. Inför valen har vi gemensamt förberett våra förslag, prioriteringar och finansieringen av dessa. Det kommer vi även att göra inför valet 2014 – då vi avser att återigen tillsammans söka väljarnas förtroende för en tredje mandatperiod.

Kent Persson (M)

Nina Larsson (FP)

Michael Arthursson (C)

Acko Ankarberg Johansson (KD)

tisdag 25 september 2012

Rätt mat till rätt pris

Inleder dagen i Uppsala idag. Jag sitter i Livsmedelsverkets insynsråd (tidigare hette det styrelse) vi träffas ungefär fyra gånger per år i Uppsala där verket har sitt huvudkontor.


Inte helt otippat diskuteras verkets senaste undersökning av svenskarnas matvanor som varit medialt belyst senaste månaden.

Enkelt är att konstatera att svenskarna äter för mycket fett och för lite fisk, frukt och grönt. Vad som sedan inte är så lätt är att ändra på beteenden och ge smarta kostråd.


Fisk till exempel är en sådan där knepig produkt. Fisk som kommer från norrlandskusten eller Vänern och Vättern innehåller farliga gifter för barn och unga kvinnor. Samtidigt äter vi för lite fisk generellt i Sverige och det ät Livsmedelsverkets uppgift att rekommendera om goda matvanor!
Jag vill passa på att tipsa om verkets nya kampanjsida nyttigfisk.se

måndag 24 september 2012

Besök på Röntgen

Tillsammans med Tomas Högström och Agneta Hasselagen som är landstingskollegor med mig besökte jag idag Röntgen på landstinget Västmanland.
Vi fick en genomgång av de förändringar som gjorts under de senaste åren och de utmaningar man ser framför sig kommande år. Vi har diskutera igenom en del av de beslut vi varit med och fattat under förra mandatperioden då landstinget hade en borgerlig ledning och kan konstatera att de varit bra i slut ändan även om resan dit alltid är bökigt för personalen.
Personalfrågan var något som återkom under hela besöket och det är glädjande att se att den brist på nyrekrytering som varit på både läkarsidan och sjuksköterskesidan nu verkar vara över. Rekryteringsproblem är inte det samma som personalbrist vill jag påpeka men det var inte det vi pratade om. Personalbrist handlar i många fall om att fördelningen är fel, det kan vara fel folk på fel plats eller att pengarna för personal helt enkelt läggs på fel saker. Sedan finns det naturligtvis fall där det behövs mer personal.

Efter den administrativa genomgången fortsatte vi ut i verksamheten. För mig var det extra spännande eftersom jag bara gått omkring i den nya vårdbyggnaden och den nya akuten under själva byggnationen. Även om byggnaderna var rätt häftiga då så går det inte att jämföra med byggnader bestående av väggar, fönster, maskiner och människor.

Röntgen är verkligen en teknikavancerad verksamhet. Ny teknik är fantastisk, idag tar ett besök som tidigare tog flera timmar bara någon timme. Farlig strålning och miljöfarliga plåtar byts mot datorgenomstrålning och databilder. Idag fraktas det inte plåtar under armen mellan avdelningarna utan expert teamet sitter i Australien och övervakar bilderna samtidigt som de tas under jourtimmarna. Fantastiskt med ny teknik, tack för ett lyckat besök.

Debatt om ljus

I torsdags var jag inbjuden till belysningsföretagens branchdag för att debattera belysning mot Yvonne Ruwaida (MP).
En inte helt enkel debatt, jag tycker inte politiken ska besluta om hur mycket energi och ljus privatpersoner eller företag ska få använda, vi kan däremot bestämma över vad det får kosta och jobba för att smarta energisparande produkter kommer ut på markanden.

Belysningsföretagen har massa smarta tips för hur man kan spara energi och det i sin tur sparar en massa pengar. Jag vet inte många kommuner och landsting som säger nej till att spara pengar så här finns en enorm marknad att jobba vidare på utan lagstiftning.

torsdag 20 september 2012

Budgetpropen överlämnas

Just nu överlämnar Anders Borg över budgetpropositionen till Riksdagens talman. På detta följer nu debatt.


Alla partierna deltar med varsin representant och talartiden beror på partiets storlek i riksdagen. Anders är klar och tydlig i sin sammanställning. Han visar på en orolig omvärld och hur Sverige ska stärka sin konkurrenskraft för att ta oss ur krisen.


Det ska löna sig att driva och äga företag. Det ska vara lätt att anställa det är så vi skapar välfärd inte bara i Sverige utan i hela världen. Det har vi visat genom att ha världens stabilaste finanser!

Budget 2013: Investera för framtiden

I dag presenterar alliansregeringen sin sjunde budgetproposition sedan 2006. Huvuddelen av dessa budgetar har lagts fram under år som präglats av svåra finansiella och ekonomiska kriser i vår omvärld. Politikens inriktning har ändå varit tydlig: Starka offentliga finanser för full sysselsättning och minskat utanförskap, skriver finansminister Anders Borg på DN Debatt.

Finanspolitiken har utifrån detta konsekvent hanterat de utmaningar som Sverige ställts inför under krisåren. Det har handlat om akut krishantering av banker vars risktagande vållat stora problem som hotat jobb och produktion. Det har också handlat om tillfälliga konjunkturstöd till kommunerna för att värna sysselsättning och viktiga välfärdstjänster. Men framför allt har det handlat om åtgärder som långsiktigt bygger Sverige starkt.

Svensk ekonomi har visat motståndskraft. Tillväxten och sysselsättningen har utvecklats bättre än i de flesta andra EU-länder. De svenska offentliga finanserna är i dag bland de starkaste i EU med ett sparande nära balans och en sjunkande skuld, vilket få andra länder kan visa upp.

De historiskt låga räntorna på svenska statspapper visar på ett starkt förtroende för Sverige. Om Sverige hade haft lika svag tillväxt som övriga EU-länder sedan 2006 skulle vi i år ha haft cirka 100 miljarder kronor mindre till välfärd och jobbinvesteringar. Om vår arbetsmarknad utvecklats som övriga EU hade 150.000 färre varit sysselsatta.

Samtidigt som vi konstaterar att Sverige står starkt känner vi tydligt av effekterna av skuldkrisen i Europa. Finansdepartementets prognos för svensk ekonomi som presenteras i dag visar att svensk tillväxt bedöms utvecklas svagt under 2012 och BNP öka med 1,6 procent. Året därefter väntas BNP öka med 2,7 procent. Kombinationen av bräckliga banksystem och sköra statsfinanser i flera euroländer gör att risken för en ännu sämre utveckling dominerar i förhållande till huvudscenariot.

Sveriges starka position ger utrymme för offensiva framtidsinvesteringar som ger energi i ekonomin när den internationella konjunkturen dämpas. Sammantaget bedöms ett reformutrymme på 23 miljarder kronor eller cirka 0,6 procent av BNP vara välavvägt för 2013. Detta reformutrymme är förenligt med att det finansiella sparandet ska återvända till överskott på omkring 1 procent av BNP när konjunkturläget normaliseras de kommande åren och med säkerhetsmarginaler för att kunna hantera en mer besvärlig ekonomisk situation.

I takt med att resursutnyttjandet ökar stärks de offentliga finanserna och när ekonomin befinner sig nära balans 2016, väntas det finansiella sparandet uppgå till 2,5 procent. Även om tillväxten skulle försvagas har Sverige således goda förutsättningar att nå ett överskott på över en procent framöver. Att det finansiella sparandet ligger något under en procent av BNP när konjunkturen är svag och att det ligger högre när resursutnyttjandet är högt är naturligt. Sammantaget gör inriktningen att överskottsmålet kan upprätthållas och goda säkerhetsmarginaler värnas.

Regeringens ansvarsfulla och försiktiga finanspolitik ger oss en position vi nu kan använda för att motverka krisen samtidigt som vi investerar för framtiden. Regeringen presenterar i budgetpropositionen för 2013 förslag till satsningar som stärker tillväxtmöjligheterna och motverkar att arbetslösheten biter sig fast.

Regeringen föreslår bland annat satsningar på följande områden:
Satsningar på infrastruktur: En väl fun­gerande infrastruktur är grunden för en växande ekonomi med fler jobb. Regeringen avser i den kommande infrastrukturpropositionen föreslå att planeringsramen för infrastruktur ska uppgå till 522 miljarder kronor för perioden 2014–2025 vilket ger utrymme för nya satsningar på över 100 miljarder kronor. Sverige inleder byggandet av en ny stambana med Ostlänken och delar av sträckan Göteborg–Borås. Infrastrukturen för gruvindustrin förbättras. Snabbare utbyggnad av tunnelbana till Nacka ska åstadkommas. En kraftfull förstärkning av drift och underhåll för järnvägen genomförs.

Satsningar på forskning och innovation: Svensk forskning ska vara internationellt konkurrenskraftig och Sverige ska vara attraktivt för forskningsintensiva företag. Anslagen till forskning och innovation höjs gradvis med 4 miljarder kronor till 2016.

Förbättra förutsättningarna för att investera i Sverige: Regeringen sänker bland annat bolagsskatten från 26,3 procent till 22 procent. Det skapar incitament för fler utländska och inhems­ka aktörer att investera i Sverige. Det stärker efterfrågan på arbete och höjer reallönerna vilket i sin tur ökar arbetsutbudet.

Fler unga i arbete: Regeringen föreslår en rad åtgärder om totalt 8,1 miljard kronor 2013–2016 för att stärka ungas möjligheter på arbetsmarknaden. Syftet är att underlätta övergången från skola till arbetsliv och motverka att arbetslösheten biter sig fast. Ungas kontakter med arbetsgivare underlättas genom satsningar på lärlingsprogram och gymnasiala yrkesutbildningar. Ungas möjligheter att komplettera och stärka sin kompetens stärks genom fler platser inom reguljära utbildningssystemet samt genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Därutöver fortsätter arbetet med jobbpakten under hösten.

Stöd till ekonomiskt utsatta: I syfte att hålla ihop samhället och säkerställa att tillväxten kommer alla till del föreslås vissa riktade insatser mot ekonomiskt utsatta grupper. Åtgärder inom studiestödet, föräldraförsäkringen och bostadstillägget till ålderspensionärer förstärker inkomsterna bland ekonomiskt utsatta. Skatten sänks för pensionärer.
Regeringens budget är en offensiv investeringsbudget med fokus på framtidsinvesteringar. Sverige är ett litet land i Europa, men vi tar vårt ansvar. Nu är det viktigt att andra länder också bidrar efter förmåga så att den samlade ekonomiska politiken bidrar till att föra Europa gradvis ur krisen.

Den gemensamma uppgiften för Europas länder är att säkra en ansvarsfull finanspolitik och förstärka de långsiktiga tillväxtutsikterna och förbättra vår samlade konkurrenskraft i den globala ekonomin.

Anders Borg (M)
Finansminister

Träffar Sveriges Mjölkbönder

Miljö- och Jordbruksutskottet håller sammanträde idag på morgonen även om dagen är vikt för höstbudgeten som Anders Borg presenterade för några timmar sedan.

Vi har förutom vanligt sammanträde även Statssekreteraren från landsbygdsdepartementet på plats idag för att diskutera ärenden inför det stundande jordbruksrådet.
Utskottet har dessutom bjudit in Sveriges mjölkbönder för att ge oss en djupare inblick i branschen


.

onsdag 19 september 2012

Regeringsförklaringen vid riksmötets öppnande

"En ny värld växer fram. En värld med ökad konkurrens som ställer högre krav på svensk omställningsförmåga. Därför tar vi nu viktiga steg för att bygga Sverige starkare inför framtidens utmaningar. Vi investerar i tillväxtens förutsättningar: infrastruktur, forskning och innovation, företagande, utbildning och bostäder. Samtidigt investerar vi i sammanhållning och välfärd: i sjukvård och omsorg, tillskott till dem med små ekonomiska marginaler, i integration och jämställdhet och i trygghet från brott." Det sade statsminister Fredrik Reinfeldt när han läste upp regeringsförklaringen i samband med riksmötets öppnande i dag.

Första voteringen





Landsbygdsutveckling

Idag sammanträder uppföljningsgruppen för landsbygdsprogrammet.


Först på dagordningen är en hearingen. Vi har bjudit in LRF, Hela Sverige ska leva samt SmåKom för att de ska ge sin syn på programmet inför en ny programperiod.

tisdag 18 september 2012

Mot riksdagens öppnande

En härlig känsla att gå upp för trapporna i gammal riksdagshuset. Trappas kantas av fanbärare klädda i Sveriges landskapsdräkter hållande våra landskapsflaggor.


Med mig idag har jag Mikael Andersson Elfgren. Han fick sitta i andrakammaren medan jag gick in i plenum där talmannen öppnade riksmötet.


Statsministern höll en riktigt bra regeringsförklaring. Alliansen tar ansvar för Sverige. I en rörig omvärld är alliansen en garant för stabil ekonomi och trygghet.

Mer om regeringsförklaringen imorgon. Nu iväg på riksdags konsert!

Parentation i kammaren

Riksdagsåret öppnas med sorg. Tre stolar står tomma i kammaren och vi mins riksdagsledamöterna Jonny Munkhammar, Carina Moberg och William Petzäll som lämnat oss under sommaren.




måndag 17 september 2012

Nu kör vi

Imorgon öppnar talmannen riksdagsåret med pompa och ståt. Men inan det så ska det jobbas lite!



Moderaternas riksdagsgrupp träffas redan idag för den första riktiga riksdagsgruppen. Vi smygstartade redan för några veckor sedan med riksdaginternat men nu är det mer påriktigt när vi sitter på hårda stolar i riksdagens förstakammare.
Vi rivstartar med statsminister som berättar om de budgetutspel som varit under de senaste veckorna.
Det kommer bli en rolig höst men tempot kommer bli ännu högre. Nu skapar vi ny politik internt samtidigt som vi höjer tempot på medborgarkontakter runt om i landet!

Frysbrist

Svampsäsongen är igång, det bästa med hela hösten. Men, jag har ett litet problem. Sedan flytten till nya lägenheten har jag en minimal frys och jag får inte plats med matlådor och svamp på en gång...


Det här blir den sista svampen jag förväller hemma för i år. Nu blir det till att börja torka istället, lite trist eftersom jag gillar smaken på kantareller bättre när den är förmäld!

Politikerboll

Efter kritik från stadens idrottsföreningar tackade Västeråspolitikerna ja till en fotbollsmatch mot ett gäng bilda juniorer.
Det var ett sätt att komma ut och prata politik med föräldrar och ungdomar, alla sätt är bra. Politiker måste våga möta människor där de är, det går inte att sitta ner och vänta på att människor kliver in på kommunhuset.
Ett roligt initiativ från idrottsrörelsen, 12 åringarna lyckades dessutom gå obesegrade ur matchen!!!



Kampanj i Skuluna

Moderaterna kampanjar två år inan valet. Precis som vi gör varje höst kampanjar BLS moderaterna på Skultuna torg. Dagen till ära lyste solen och det var mycket folk i omlopp!


Några riktigt bra frågor och lite nya medlemmar är inte så dåligt. Glad och nöjda ser vi fram emot nästa kampanj!

fredag 14 september 2012

Ny väg kan bryta ungas förtidspensionering

Förtidspensioneringen av ungdomar har fortsatt att öka oavbrutet i ett par decennier. I kommande budget föreslår vi nu att unga förtidspensionärer ska kunna börja arbeta eller studera utan att vara rädda för att förlora sin ersättning. Det skriver de tre statsråden Hillevi Engström, Ulf Kristersson och Maria Larsson på Brännpunkt.

Den svenska sjukförsäkringen har alltid haft målet att människor ska komma tillbaka till arbete. Så har det dock i praktiken inte fungerat, utan många har fastnat länge i olika ersättningar.

Reformerna som påbörjades 2008 har bidragit till att hälften så många numera är sjukskrivna hälften så länge, jämfört med när läget var som värst i Sverige i början av 2000-talet. Dessutom har antalet förtidspensionärer minskat med nästan 200 000. Det samlade utanförskapet är nu det lägsta sedan 1990. Fler har fått ett vanligt arbete eller möjlighet att pröva sin förmåga i skyddade och subventionerade jobb. Det är viktigt, eftersom vi vet att långa sjukskrivningar riskerar att bli en återvändsgränd.
Detta gäller inte minst unga människor. Men reglerna för förtidspensionering av ungdomar har hittills lämnats oförändrade. Formellt kallas det aktivitetsersättning och beviljas varje år till drygt 6000 unga mellan 19 och 29 år. Man kan få det för att man har nedsatt arbetsförmåga, eller vid förlängd skolgång – oftast för att man går i gymnasiesärskolan.
Förtidspensioneringen av ungdomar har ökat oavbrutet i ett par decennier. Eftersom det är många nya som får förtidspension, men rätt få som efter en tid lämnar den har närmare 27 000 unga just nu aktivitetsersättning.

Denna ersättning var ursprungligen tänkt för det relativt lilla antalet ungdomar som har mycket svåra funktionsnedsättningar, och som måste garanteras ekonomisk trygghet eftersom de sannolikt aldrig kan försörja sig själva. Successivt har de unga förtidspensionärerna ändå blivit fler. Psykiatriska diagnoser står för hela ökningen och i dag har 75 procent någon form av psykisk ohälsa. Det är gruppen som kommer direkt från särskolan som har ökat allra mest.

Förtidspensionering av ungdomar är ett stort och svårt problem. Redan i unga år inleds vad som kan bli ett livslångt utanförskap, med små inkomster, svag social förankring och på sikt en låg pension. Reformer på detta känsliga område kräver både varsamhet och långsiktighet, men det behövs fler vägar in i samhället.

Det arbete som påbörjas med kommande budget omfattar flera departements ansvarsområden. Med start 2013 föreslår vi insatser om sammanlagt 568 miljoner kronor för de kommande fyra åren för främst ungdomar med aktivitetsersättning.

1. Dagens möjlighet till vilande aktivitetsersättning förlängs. Unga förtidspensionärer ska kunna börja arbeta eller studera under trygga former utan att vara rädda för att förlora sin ersättning. En sådan regel har visat sig vara framgångsrik för att aktivera ”vanliga förtidspensionärer”.
2. Det särskilda introduktions- och uppföljningsstödet (Sius) utökas. Redan i dag erbjuder Arbetsförmedlingen särskilt stöd till såväl individ som arbetsgivare, före, under och efter det att en anställning har kommit till stånd. Kombinationen av arbetsträning, stöd till den som ska börja jobba och rådgivning till chefer och kollegor är framgångsrik: över hälften får arbete. Detta stöd byggs ut, något som bedöms ha betydelse inte minst för unga med aktivitetsersättning.
3. Satsning på effektiv metodik. Supported employment är en dokumenterat bra metod för att hjälpa människor med funktionsnedsättning att hitta och behålla ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. Det handlar till exempel om att så snabbt som möjligt komma in på en arbetsplats och väl där bygga upp ett individuellt anpassat stöd. Särskilt personer med psykiatriska diagnoser kan få bättre hjälp. Under de kommande tre åren satsar vi på Supported employment-projekt riktade till unga med aktivitetsersättning.
4. Utveckling av öppna jämförelser. En vanlig syssla bland unga förtidspensionärer är kommunernas dagliga verksamheter. Men ett stort problem är att arbetsformen ofta bidrar till inlåsning snarare än övergång till arbete. Socialstyrelsen får därför i uppdrag att kartlägga insatser i kommunerna som verkligen leder över från daglig verksamhet till arbetslivet.
5. Bättre arbetsförmågebedömningar. I dag finns påtagliga brister i de medicinska underlag som besluten om aktivitetsersättning baseras på. Framför allt för dem som först under en period får ersättning för förlängd skolgång och därefter ansöker om ersättning för nedsatt arbetsförmåga är underlagen svaga. Det får konsekvensen att ungdomar riskerar att kvarstå i förtidspension. Försäkringskassan ska tillsammans med Arbetsförmedlingen utveckla metoder för att bättre bedöma arbetsförmågan hos unga med psykiatriska diagnoser och andra funktionsnedsättningar.
6. Övergången mellan gymnasieskolan och arbetslivet. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Skolverket ges uppdraget att ansvara för en fortbildningsinsats som förbättrar studie- och yrkesvägledares kunskaper om ungdomar med funktionsnedsättningar och om det stöd som olika myndigheter kan bidra med.

Det finns i dag många företag och andra arbetsgivare som gör stor nytta för ungdomar med svårigheter. Och det finns en ny öppenhet och en inkluderande attityd i samhället som är glädjande. Men Sverige måste göra mer för att ännu fler ska få möjlighet att bidra i arbetslivet.
ULF KRISTERSSON (M)
socialförsäkringsminister


HILLEVI ENGSTRÖM (M)
arbetsmarknadsminister


MARIA LARSSON (KD)
barn- och äldreminister

Var ska jag börja

Vilket lyxproblem. Vaknar av att två tidningar dimper ner i brevlådan! Måste börja på landsbygdsprograms handlingarna också. Nu är frågan, var ska jag börja?




torsdag 13 september 2012

Regeringen föreslår sänkning av bolagskatten och aviserar investeraravdrag samt rättssäkerhetspaket

Alliansens partiledare Fredrik Reinfeldt, Jan Björklund, Annie Lööf och Göran Hägglund presenterar i dag ytterligare åtgärder för jobb, tillväxt och entreprenörskap. Bolagsskatten föreslås sänkas från 26,3 procent till 22 procent från och med den första januari 2013. Detta förbättrar förutsättningarna för nya jobb och investeringar i Sverige. Den betydande sänkningen av bolagsskatten förväntas stärka investeringsklimatet och tillväxten i Sverige. För att ytterligare förstärka förutsättningarna för entreprenörer aviserar regeringen också att det ska införas ett investeraravdrag.
Bolagsskatten är enligt OECD den skatt som är mest skadlig för tillväxten. Goda skattemässiga villkor för investeringar är en förutsättning för att svenska företag ska kunna konkurrera framgångsrikt och bidra till hög ekonomisk tillväxt. Sänkningen av bolagsskatten beräknas uppgå till cirka 16 miljarder kronor. Av dessa finansieras 8,8 miljarder kronor av de skärpta avdragsreglerna för interna räntor. Därutöver satsas 7,6 miljarder kronor för att ytterligare stärka drivkrafterna att investera.

För att öka tillgången på kapital i främst nystartade och växande företag föreslår regeringen ett investeraravdrag. Med investeraravdraget får fysiska personer som investerar i företag dra av halva investeringen i sin deklaration. Investeraravdraget ger således starka incitament för investeringar i tillväxtföretag. För att minska riskerna för skatteundandragande har avdraget omgärdats av regler. Att motverka aggressiva skatteupplägg och skatteundandragande är prioriterat för regeringen. Investeraravdraget beräknas uppgå till 800 miljoner kronor. Investeraravdraget kan tidigast införas den 1 september 2013 på grund av att förslaget måste godkännas av Europeiska Kommissionen.

För att förstärka rättssäkerheten i skattefrågor för företag får Skatteverket i uppdrag att se över vilka åtgärder som kan vidtas för att förbättra servicen, informationen och kommunikationen till företag samt även förbättra processföringen för ökad enhetlighet. Skatteverket tillförs 35 miljoner kronor för att inleda ett arbete med att stärka rättssäkerheten samt för att förbättra sin service och det elektroniska informationsutbytet med medborgare och företag och därefter 13 miljoner kronor per år. Två utredningar tillsätts. Den ena ska bl.a. analysera möjligheterna att öka kvaliteten på avgörandena och förkorta handläggningstiderna i skattemål i domstol genom specialisering. Den andra ska analysera möjligheterna att förbättra systemet med bindande förhandsbesked i skattefrågor.

Ufo landning

Riksdagens nya belysta rulltrappor!



onsdag 12 september 2012

Public Service - debatt i radion

Idag debatterade jag public service utredningen mot Juha Rundgren (V) i P4 Västmanland.

Det finns många saker man kan säga om public service men det var inte det debatten handlade om utan snarare om den utredning som igår överlämnades till kulturminister Lena Adelsson Liljerot. Utredningen ska förhoppningsvis bli en proposition som kommer överlämnas till Riksdagen i höst och därefter beslutas.
2014 går vi in i en ny program period och ska någon förändring ske så ska den ske nu. Utredningen har diskuterats i framför allt SVT, SR och UR. Andra mediaforum har inte uppmärksammat utredningen nämnvärt.

Den stora skillnaden är egentligen hur själva finansieringen ska ske. Antagligen fortsätter man som nu med en avgift per hushåll vid TV innehav eller så betalas den via skattsedeln. Dagens sätt är rätt omodernt eftersom vi konsumerar media på ett helt annat sätt än tidigare. Idag tittar vi på TV eller lyssnar på radion via datorer och  mobiltelefoner, det är fler och fler som helt väljer bort den traditionella TV´n helt men ändå nyttjar det utbud som public service erbjuder.
Självklart vore ju det bästa om man helt kunde bestämma vad man vill titta eller lyssna på och sedan betala för det man nyttjar, men nu är det inte så som riksdagen beslutat och fram till annat beslutas gäller det att göra det bästa av situationen.

I Falkenberg

Hur stort är klimathotet egentligen, och hur mycket släpper mjölkproduktionen och nötproduktionen egentligen ut?
Ja, detta debatterade forskare och vetenskapsmän i dagarna två i vackra Falkenberg. Jag var inbjuden för att summera ihop seminariumet på tisdagen.

Resultatet av konferensen är att animalieproduktionen släpper ut rätt mycket men att man som producent och konsument kan göra aktiva val i hur man agerar. Att välja vilket kött man äter är till exempel ett väldigt enkelt sätt om man nu inte vill dra ner på sin egen köttkonsumtion något.

Mer om konferensen kan du läsa här.

fredag 7 september 2012

Äggaboden

Studiebesök med mat, det bästa som finns. Idag är landsbyggdsriksdagen ute på studiebesök i Blekinge. Jag hakade på en grupp som skulle till Äggaboden utanför Ronneby. En klassisk gårdsbutik men med lite till!



tisdag 4 september 2012

Fler vägar till jobb för unga – Ungdomspaket på 8,1 miljarder kronor i budgetpropositionen för 2013

Alliansens partiledare - Fredrik Reinfeldt, Jan Björklund, Annie Lööf och Göran Hägglund - presenterade i dag i Helsingborg ett ungdomspaket på 8,1 miljarder kronor i budgetpropositionen för 2013.
För att skapa fler vägar till jobb för unga föreslår regeringen ett ungdomspaket på 2,2 miljarder kronor 2013 och nästan 2,4 miljarder kronor 2014. Totalt satsar regeringen 8,1 miljarder kronor 2013-2016. För att stärka kopplingen mellan skola och arbetsliv görs satsningar på lärlingsutbildningar och den gymnasiala yrkesutbildningen. För att möta den svaga konjunkturen föreslås en tillfällig ökning av antalet utbildnings-platser inom bland annat yrkesvux och lärlingsvux samt arbetsmarknadspolitiska åtgärder, bland annat en förstärkning av nystartsjobben, ökat förmedlarstöd och studiemotiverande insatser.

Alliansens politik sänker trösklarna in på arbetsmarknaden. De halverade socialavgifterna för unga är ett viktigt steg, liksom halveringen av restaurangmomsen då restaurangbranschen står för det första steget in på arbetsmarknaden för många ungdomar. Reformerna inom utbildningssystemet skapar på sikt en skola med större fokus på kunskap. Fortfarande kvarstår dock många stora utmaningar för att skapa fler vägar till arbete för unga och andra grupper med svag förankring på arbetsmarknaden. I budgetpropositionen för 2013 föreslår regeringen angelägna reformer för att stärka kopplingen mellan skola och arbetsliv och för att möta den svaga konjunkturen.
Den presenterade satsningen fördelar sig enligt följande:

Starkare koppling mellan skola och arbetsliv

- Underlätta ungas kontakter med arbetsgivare – satsningar på lärlingsprogram och gymnasiala yrkesutbildningar (2 154 miljoner kronor 2013-2016).

- Rusta med kunskaper – underlätta för unga att komplettera och stärka sin kompetens (342 miljoner kronor 2013-2016).

Fortsatt möta den svaga konjunkturutvecklingen

- Fler utbildningsplatser (5 170 miljoner kronor 2013-2016).

- Arbetsmarknadspolitiska åtgärder (427 miljoner kronor 2013-2016).

Middag med Insjöfiskarna och kungen

I fredags hade jag och kollegan Rune Wikström (M) fått en middagsinbjudan som jag i alla fall aldrig fått förrut.
Med snabba steg från riksdagsinternatet begav jag mig hemåt och på en timme han jag svirra om till middagsklädsel passande en kung.

Mälarens fiskreförbund hade bjudit in Kungen på en resa från Drottningholm till Köping. Syftet med resan var att lära Kungen mer om insjöfisket och dess situation idag. Resan avslutades med en middag på kvällen dit jag och Rune var inbjudna som riksdagsledamöter särskilt intresserade av frågorna.

En kväll som bjöd på härlig mat som inte helt otippat kom från Mälaren även bjöd på intressanta samtal och diskussioner in på småtimmarna. Tack för middagsinbjudan, jag hoppas ni hade minst lika roligt som jag hade under kvällen trots allt regn.

Länk till kungahuset.
Länk till insjöfiskarna.