Ny väg kan bryta ungas förtidspensionering

Förtidspensioneringen av ungdomar har fortsatt att öka oavbrutet i ett par decennier. I kommande budget föreslår vi nu att unga förtidspensionärer ska kunna börja arbeta eller studera utan att vara rädda för att förlora sin ersättning. Det skriver de tre statsråden Hillevi Engström, Ulf Kristersson och Maria Larsson på Brännpunkt.

Den svenska sjukförsäkringen har alltid haft målet att människor ska komma tillbaka till arbete. Så har det dock i praktiken inte fungerat, utan många har fastnat länge i olika ersättningar.

Reformerna som påbörjades 2008 har bidragit till att hälften så många numera är sjukskrivna hälften så länge, jämfört med när läget var som värst i Sverige i början av 2000-talet. Dessutom har antalet förtidspensionärer minskat med nästan 200 000. Det samlade utanförskapet är nu det lägsta sedan 1990. Fler har fått ett vanligt arbete eller möjlighet att pröva sin förmåga i skyddade och subventionerade jobb. Det är viktigt, eftersom vi vet att långa sjukskrivningar riskerar att bli en återvändsgränd.

Detta gäller inte minst unga människor. Men reglerna för förtidspensionering av ungdomar har hittills lämnats oförändrade. Formellt kallas det aktivitetsersättning och beviljas varje år till drygt 6000 unga mellan 19 och 29 år. Man kan få det för att man har nedsatt arbetsförmåga, eller vid förlängd skolgång – oftast för att man går i gymnasiesärskolan.

Förtidspensioneringen av ungdomar har ökat oavbrutet i ett par decennier. Eftersom det är många nya som får förtidspension, men rätt få som efter en tid lämnar den har närmare 27 000 unga just nu aktivitetsersättning.

Denna ersättning var ursprungligen tänkt för det relativt lilla antalet ungdomar som har mycket svåra funktionsnedsättningar, och som måste garanteras ekonomisk trygghet eftersom de sannolikt aldrig kan försörja sig själva. Successivt har de unga förtidspensionärerna ändå blivit fler. Psykiatriska diagnoser står för hela ökningen och i dag har 75 procent någon form av psykisk ohälsa. Det är gruppen som kommer direkt från särskolan som har ökat allra mest.

Förtidspensionering av ungdomar är ett stort och svårt problem. Redan i unga år inleds vad som kan bli ett livslångt utanförskap, med små inkomster, svag social förankring och på sikt en låg pension. Reformer på detta känsliga område kräver både varsamhet och långsiktighet, men det behövs fler vägar in i samhället.

Det arbete som påbörjas med kommande budget omfattar flera departements ansvarsområden. Med start 2013 föreslår vi insatser om sammanlagt 568 miljoner kronor för de kommande fyra åren för främst ungdomar med aktivitetsersättning.

1. Dagens möjlighet till vilande aktivitetsersättning förlängs. Unga förtidspensionärer ska kunna börja arbeta eller studera under trygga former utan att vara rädda för att förlora sin ersättning. En sådan regel har visat sig vara framgångsrik för att aktivera ”vanliga förtidspensionärer”.

2. Det särskilda introduktions- och uppföljningsstödet (Sius) utökas. Redan i dag erbjuder Arbetsförmedlingen särskilt stöd till såväl individ som arbetsgivare, före, under och efter det att en anställning har kommit till stånd. Kombinationen av arbetsträning, stöd till den som ska börja jobba och rådgivning till chefer och kollegor är framgångsrik: över hälften får arbete. Detta stöd byggs ut, något som bedöms ha betydelse inte minst för unga med aktivitetsersättning.

3. Satsning på effektiv metodik. Supported employment är en dokumenterat bra metod för att hjälpa människor med funktionsnedsättning att hitta och behålla ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. Det handlar till exempel om att så snabbt som möjligt komma in på en arbetsplats och väl där bygga upp ett individuellt anpassat stöd. Särskilt personer med psykiatriska diagnoser kan få bättre hjälp. Under de kommande tre åren satsar vi på Supported employment-projekt riktade till unga med aktivitetsersättning.

4. Utveckling av öppna jämförelser. En vanlig syssla bland unga förtidspensionärer är kommunernas dagliga verksamheter. Men ett stort problem är att arbetsformen ofta bidrar till inlåsning snarare än övergång till arbete. Socialstyrelsen får därför i uppdrag att kartlägga insatser i kommunerna som verkligen leder över från daglig verksamhet till arbetslivet.

5. Bättre arbetsförmågebedömningar. I dag finns påtagliga brister i de medicinska underlag som besluten om aktivitetsersättning baseras på. Framför allt för dem som först under en period får ersättning för förlängd skolgång och därefter ansöker om ersättning för nedsatt arbetsförmåga är underlagen svaga. Det får konsekvensen att ungdomar riskerar att kvarstå i förtidspension. Försäkringskassan ska tillsammans med Arbetsförmedlingen utveckla metoder för att bättre bedöma arbetsförmågan hos unga med psykiatriska diagnoser och andra funktionsnedsättningar.

6. Övergången mellan gymnasieskolan och arbetslivet. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Skolverket ges uppdraget att ansvara för en fortbildningsinsats som förbättrar studie- och yrkesvägledares kunskaper om ungdomar med funktionsnedsättningar och om det stöd som olika myndigheter kan bidra med.

Det finns i dag många företag och andra arbetsgivare som gör stor nytta för ungdomar med svårigheter. Och det finns en ny öppenhet och en inkluderande attityd i samhället som är glädjande. Men Sverige måste göra mer för att ännu fler ska få möjlighet att bidra i arbetslivet.

ULF KRISTERSSON (M)

socialförsäkringsminister

HILLEVI ENGSTRÖM (M)

arbetsmarknadsminister

MARIA LARSSON (KD)

barn- och äldreminister