I dag presenterar alliansregeringen sin sjunde
budgetproposition sedan 2006. Huvuddelen av dessa budgetar har lagts fram under
år som präglats av svåra finansiella och ekonomiska kriser i vår omvärld.
Politikens inriktning har ändå varit tydlig: Starka offentliga finanser för full
sysselsättning och minskat utanförskap, skriver finansminister Anders Borg på DN
Debatt.
Finanspolitiken har utifrån detta konsekvent hanterat de
utmaningar som Sverige ställts inför under krisåren. Det har handlat om akut
krishantering av banker vars risktagande vållat stora problem som hotat jobb och
produktion. Det har också handlat om tillfälliga konjunkturstöd till kommunerna
för att värna sysselsättning och viktiga välfärdstjänster. Men framför allt har
det handlat om åtgärder som långsiktigt bygger Sverige starkt.
Svensk ekonomi har visat motståndskraft. Tillväxten och
sysselsättningen har utvecklats bättre än i de flesta andra EU-länder. De
svenska offentliga finanserna är i dag bland de starkaste i EU med ett sparande
nära balans och en sjunkande skuld, vilket få andra länder kan visa
upp.
De historiskt låga räntorna på svenska statspapper visar på
ett starkt förtroende för Sverige. Om Sverige hade haft lika svag tillväxt som
övriga EU-länder sedan 2006 skulle vi i år ha haft cirka 100 miljarder kronor
mindre till välfärd och jobbinvesteringar. Om vår arbetsmarknad utvecklats som
övriga EU hade 150.000 färre varit sysselsatta.
Samtidigt som vi konstaterar att Sverige står starkt känner
vi tydligt av effekterna av skuldkrisen i Europa. Finansdepartementets prognos
för svensk ekonomi som presenteras i dag visar att svensk tillväxt bedöms
utvecklas svagt under 2012 och BNP öka med 1,6 procent. Året därefter väntas BNP
öka med 2,7 procent. Kombinationen av bräckliga banksystem och sköra
statsfinanser i flera euroländer gör att risken för en ännu sämre utveckling
dominerar i förhållande till huvudscenariot.
Sveriges starka position ger utrymme för offensiva
framtidsinvesteringar som ger energi i ekonomin när den internationella
konjunkturen dämpas. Sammantaget bedöms ett reformutrymme på 23 miljarder kronor
eller cirka 0,6 procent av BNP vara välavvägt för 2013. Detta reformutrymme är
förenligt med att det finansiella sparandet ska återvända till överskott på
omkring 1 procent av BNP när konjunkturläget normaliseras de kommande åren och
med säkerhetsmarginaler för att kunna hantera en mer besvärlig ekonomisk
situation.
I takt med att resursutnyttjandet ökar stärks de offentliga
finanserna och när ekonomin befinner sig nära balans 2016, väntas det
finansiella sparandet uppgå till 2,5 procent. Även om tillväxten skulle
försvagas har Sverige således goda förutsättningar att nå ett överskott på över
en procent framöver. Att det finansiella sparandet ligger något under en procent
av BNP när konjunkturen är svag och att det ligger högre när resursutnyttjandet
är högt är naturligt. Sammantaget gör inriktningen att överskottsmålet kan
upprätthållas och goda säkerhetsmarginaler värnas.
Regeringens ansvarsfulla och försiktiga finanspolitik ger oss
en position vi nu kan använda för att motverka krisen samtidigt som vi
investerar för framtiden. Regeringen presenterar i budgetpropositionen för 2013
förslag till satsningar som stärker tillväxtmöjligheterna och motverkar att
arbetslösheten biter sig fast.
Regeringen föreslår bland annat satsningar på följande
områden:
Satsningar på infrastruktur: En väl fungerande infrastruktur
är grunden för en växande ekonomi med fler jobb. Regeringen avser i den kommande
infrastrukturpropositionen föreslå att planeringsramen för infrastruktur ska
uppgå till 522 miljarder kronor för perioden 2014–2025 vilket ger utrymme för
nya satsningar på över 100 miljarder kronor. Sverige inleder byggandet av en ny
stambana med Ostlänken och delar av sträckan Göteborg–Borås. Infrastrukturen för
gruvindustrin förbättras. Snabbare utbyggnad av tunnelbana till Nacka ska
åstadkommas. En kraftfull förstärkning av drift och underhåll för järnvägen
genomförs.
Satsningar på forskning och innovation: Svensk forskning ska
vara internationellt konkurrenskraftig och Sverige ska vara attraktivt för
forskningsintensiva företag. Anslagen till forskning och innovation höjs gradvis
med 4 miljarder kronor till 2016.
Förbättra förutsättningarna för att investera i Sverige:
Regeringen sänker bland annat bolagsskatten från 26,3 procent till 22 procent.
Det skapar incitament för fler utländska och inhemska aktörer att investera i
Sverige. Det stärker efterfrågan på arbete och höjer reallönerna vilket i sin
tur ökar arbetsutbudet.
Fler unga i arbete: Regeringen föreslår en rad åtgärder om
totalt 8,1 miljard kronor 2013–2016 för att stärka ungas möjligheter på
arbetsmarknaden. Syftet är att underlätta övergången från skola till arbetsliv
och motverka att arbetslösheten biter sig fast. Ungas kontakter med arbetsgivare
underlättas genom satsningar på lärlingsprogram och gymnasiala
yrkesutbildningar. Ungas möjligheter att komplettera och stärka sin kompetens
stärks genom fler platser inom reguljära utbildningssystemet samt genom
arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Därutöver fortsätter arbetet med jobbpakten
under hösten.
Stöd till ekonomiskt utsatta: I syfte att hålla ihop
samhället och säkerställa att tillväxten kommer alla till del föreslås vissa
riktade insatser mot ekonomiskt utsatta grupper. Åtgärder inom studiestödet,
föräldraförsäkringen och bostadstillägget till ålderspensionärer förstärker
inkomsterna bland ekonomiskt utsatta. Skatten sänks för
pensionärer.
Regeringens budget är en offensiv investeringsbudget med
fokus på framtidsinvesteringar. Sverige är ett litet land i Europa, men vi tar
vårt ansvar. Nu är det viktigt att andra länder också bidrar efter förmåga så
att den samlade ekonomiska politiken bidrar till att föra Europa gradvis ur
krisen.
Den gemensamma uppgiften för Europas länder är att säkra en
ansvarsfull finanspolitik och förstärka de långsiktiga tillväxtutsikterna och
förbättra vår samlade konkurrenskraft i den globala
ekonomin.
Anders Borg (M)
Finansminister
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar