Jag är i Ukraina igen tillsammans med Jarl Hjalmarsson stiftelsen, Moderaternas internationella stiftelse. Tillsammans med Evelina Lorentzon, Klas Hjort och Henrik Sundbom är jag här för att utbilda våra vitryska vänner i fred, frihet och demokrati. Eftersom diktaturen är som den är i Vitryssland kan vi inte vara på plats i landet. Vi blir inte insläppta av regimen och deltagarna blir arresterade, kastade i fängelse omplacerade från universiteten och sina arbetsplatser. Europas sista diktatur lever fortfarande stark och vi gör vad vi kan med våra små medel för att hjälpa dem ut ur förtrycket.
Som vanligt när jag är ute och reser händer det spännande saker. den här gången blev jag inte fast i tullen utan kom fram utan resväska. Att anmäla en försvunnen resväska på flygplatsen i Kiev skulle jag inte rekommendera någon som inte har en ocean av tålamod eller en vän som talar Ryska med sig. Fyra blanketter och två timmar senare kunde flygplatsen i alla fall konstatera att min väska inte fanns i systemet och de inte hade en aning om när eller om den skulle dyka upp.
Efter lite panikshopping här igår (inte för att jag behöver så mycket kläder, men ett ombyte och en tandborste är i alla fall trevligt) så kom beskedet min väska var upphittade och vid tiotiden på kvällen kom den. Någon har prydligt gått igenom allt i väskan och det känns lite obehagligt men allt som jag stoppade i verkar vara kvar så jag är nöjd och lycklig just nu.
Maten är som vanligt väldigt blandad här, sopporna är fantastiska men jordnötterna kryddade med kycklingbuljong var jag mer tveksamt till.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar